Paltgille

I helgen som gick var det paltgille i Hus No 5. Efter en del, i mitt tycke, kladdande och någon timmes kokande (herregud vilken tid det tar) kunde vi äntligen sätta oss ner och äta. Paltarna tog slut i ett nafs, så snabbt att jag inte ens hann föreviga dom på bild. Tänk att jag fått såna "norrlänningar" till barn! För här nere på söderslätt vet dom knappt vad palt är och vet dom så törs de nästan inte äta. Ja, förutom svärsonen förstås (och kanske några andra också - typ inflyttade "norrlänningar")

Huvudingredienserna, ja så lite mjöl också