Kattvännen

Julius, vår lilla kattkompis. Tolv år har han varit med - troget har han följt oss på olika adresser men här i Hus No 5 trivs han nog allra bäst. Att kunna fånga sig en mus ibland och kanske då och då ta ett litet uppiggande slagsmål med någon förbipasserande katt - fast det gör ont och till och med ibland slutar med veterinärbesök och medicin i nån vecka.
Fast det som nog ändå är allra bäst det är att hänga med oss...

"Vad händer..?"

"Jisses vad tröttsamt detta är .."

"Va, skulle du skriva...?

Skördetid

Chili, spetspaprika, päron. Och vi fortsätter med rödbetor, morötter, palsternackor och kanske några fler italienare, om solen och värmen stannar lite till...

Kåligt

Mera ätbart - häromdagen bjöds det på kålpudding. Det var längesen sen sist, egentligen alldeles för länge. Måste nog fixa några puddingar till nu när kålen är så färsk - krispig - och kostar nästan ingen peng alls. Och dessutom är den uppväxt på åkern bredvid, det kan ju inte bli bättre..!

Rivigt

Nu äts det rårivet i Hus No 5 mest varje dag. Vi knaprar så käkarna nästan hoppar ur led. Men man behöver inte direkt fundera på vad man ska äta, utan det är lätt som en plätt - man tager vad man haver!

Omslingrat...

... i kökslandet. Hmmm...

Väntan

Åh vad jag väntar på att få börja äta av alla druvorna. Än är de i syrligaste laget, men snart så... Sen får vi se vem som hinner först, koltrasten eller jag!